onsdag 11 september 2013

Uppgift 3

Här kommer uppgift 3! Vi har nu läst en bra bit i boken och Karl-Oskar, Kristina och de andra har kommit iväg på sitt livs resa. Den här lektionen ska vi titta lite extra på det språk som Moberg använt. Välj ut ett stycke, en tredje dels sida ungefär, vilken sida som helst ur den delen av boken som du läst så här långt. Skriv om den texten till en riktigt modern svenska!

8 kommentarer:

  1. S.203
    En natt vaknade Karl-Oskar av ett oljud som kom från utanför huset.
    Han satte sig upp i sängen och väckte ofrivilligt Kristina.
    -Vad är det?
    Karl-Oskar sa: Det är någon vid dörren.
    Nu uppfattade Kristina också ljudet, att någon bankade på dörren.
    -Vem vill oss något vid den här tiden på dygnet?
    -Jag går och ser efter. Karl-Oskar tog på sig sina byxor, tog en tändsticka och tände en lykta för att hitta sin väg ut ur rummet. Robert hade också vaknat av oljudet och mötte Karl-Oskar i köket. Robert undrade lite nervöst om det var kanske polisen som bankade på dörren.

    Gustav

    SvaraRadera
  2. På liknande vägar åker man jätte fort, ca 20-30 km, till och med ännu fortare. Stora vagnar sitter ihop med varandra och ångloket drar alla andra vagnar framåt. Längst bak på varje vagn finns det en liten bro så man kan gå från vagn till vagn för att kanske träffa någon man känner. Varje vagn är bekväm vilket gör allt annat onödigt till och med på längre resor.

    Ola

    SvaraRadera
  3. s.206

    Kristina slog ihop sina händer:
    -Morbror vill du följa med oss till Amerika?
    Daniel gick fram till systerdottern och la sina välsignande händer på hennes skuldror:
    -Jag lever i en tid där folket inte tycker om mig i mitt eget land. Jag är hindrad från att vissa min tro. Men Herren ska öppna upp en ny väg till ett nytt land för mig.
    -Morbror menar du att du ska till Amerika?
    -Det har Gud bestämt: Vi ska åka till Amerika tillsammans. Och ingen av oss ska vara rädd för Gud följer med oss.

    Jonathan M

    SvaraRadera
  4. S. 198
    Det var nu något han undrade över:
    - Hur kan de styra vagnarna, när järnvägen är översnöad på vintrarna?
    - Det vet jag inte, svarade Robert. De kanske ställer tågen på vinterförvaring.
    På söndagarna kördes det inga tåg, stod det. Lokförarna skulle gå i kyrkan, förstås, och det är ju bra att spara på elen.
    - Jag funderar på de här järnvägarna, sa Karl Oskar. De ligger ju utlagda utan tillsyn både natt och dag. Är det ingen som stjäl järnet?

    Jonathan K

    SvaraRadera
  5. Nutidstext s.203


    Denna kistas fyra ekväggar skulle under de tusen milens resa innehålla och skydda det viktigaste, som de skulle ta med, åt dessa plankor skulle de förlita nästan all sin egendom. Åter visade det sig att gammal var pålitigast och äldst. Och den gamla klädkistan, som nu skulle med på ett nytt och äventyrligt kapitel i sin historia, blev till och med omdöpt gammal som den var. Genom sitt nya namn blev den unik från de andra kistorna: det nya namnet var amerika-kistan, den första i samhället.

    Elias

    SvaraRadera
  6. Uppgift 3 s.206

    Kristina slog ihop sina händer:
    -Morbror vill du följa med oss till Amerika?
    Daniel gick fram till systerdottern och la sina välsignande händer på hennes skuldror:
    -Jag lever i en tid där folket inte tycker om mig i mitt eget land. Jag är hindrad från att vissa min tro. Men Herren ska öppna upp en ny väg till ett nytt land för mig.
    -Morbror menar du att du ska till Amerika?
    -Det har Gud bestämt: Vi ska åka till Amerika tillsammans. Och ingen av oss ska vara rädd för Gud följer med oss.

    Jonis

    SvaraRadera
  7. Dialog s.422

    -Jag undrar en sak?
    -Aa vadå?
    -Om dom som dör? Kastar man dom överbord eller vad gör man?
    -Ja, man kastar dom i sjön. Dom kan ju inte ligga kvar på skeppet.
    -Jag förstår det.
    -Dom måste kasta liken över bord.
    -Jag förstår det. Dom döda sjunker ner till botten.
    Kristina låg och stirrade på skeppets trä där ovanför. Men hon såg inget.
    -Nere på botten får dom vila tror du inte det Karl Oskar....?
    -Sluta tänka på det. Det ända du ska bry dig om är bli frisk igen!

    Jonis

    SvaraRadera
  8. Översättning. S. 197.

    I Amerika reser man ofta med hjälp av ånga och vagnar, det behövs såklart vägar, som är byggda på ett speciellt sätt. De kallas järnvägar eller järnbanor.
    En järnväg måste vara jämn och vara vågrät. Vägen är byggd med starka brädor tvärs över och på dem läggs sedan grova järnstänger. Järnstängerna är gjorda för att vägleda vagnarna. Hjulen är liksom spårade inuti vilket gör att de inte kan spåra ut, utan rulla längs med järnstängerna.

    SvaraRadera